MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-261

Finnlandi Uti Jegyzetek

21 füzet

Kittilä.

MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-262

30 Juni

Kittilä

Det förnämsta Näringfång i Sodankylä är åkerbrucker; äfven utgör fiskefånget en betyglig näringsfång gren, det börjas vanligvis am våren, sidan sädden är förrätted, och fortfar till höbergningen sonn vanligtviss begynnes i medlet af Juli. Fischet förrättas i insjöarne fom äro temmeligen rika; uti elfvarne är fisket deremot icke lönande, dock fås om hösten harr och sik genom stödjande – Laxen är härstädes sällan synlig. Förnämste Fiskebragden är not, som bruckas i träsken 40 a 50 fammar vid och drager af fyra personer med trenne båtar. Fisken är till största delen sik och löjar, dock fäs värtiderne äfven gäddor Abbor och Mört. Fiskevattnet äro särskilsta för hvart byalag. Kemikylä boerne som icke hasvä siskevatten, idka i det ställe Jagd efter Vildrenar, hvilket de idka året igenom så flitigt att derigenom till det kalta klimatet anser mindre lönande. A de största hemmanen inom församlingen finner circa 10 tunneland Åhehvaras hälften årligen utläs i korn och andra hälften nyttjas i träd och i råg. Kornsädden förrättas i sbi tert af Maj, allt efter huru snart marken blifver fri ifrån snö och is; skörden begynnes i Medio af Augusti am äfven gräden icke kimer till mognad, ty nattfosterne inträsta oftast efter Bertilli mässa som är omkring den 24 August, då skörden bod vara slutad. De förmögnare hemmansbruckare hafva 10 a 15 kor och några ungnöt, 15 a 20 får samt 2 a 3 hästar, Vonliga födret for kor är hö och renmossa – Renmossan tages i September Månad uti små högar och Quarlemmas i skogen till högarne frysa tilt klimpar, hvilka sedan samlad och om vinter kämforslag samt efter skedd kokning matas ät boskapen derma föde är mycket mjölkökande.

Byar äre 14. Sodankylä den 1 September 1839 Gustav Slottsberg. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-263

Kittilä försammling. – Ounasjoki är Kemi Elss hufvudgren, den tager sin början ifrån Ounasjärvi nära titt Norska och finska gränsen inom Enontekis församling – löper ifrän dess början först i fell syd, derester uti S. O. – tel Tepasto tager riktningen åt söder med ätskilliga kröckningar ända till Rovaniemi gräns – dess djuplek är i forsar och stida ställen 1½ till 3 Aknar, i spakvatten ifrån 4 till 5 – vanliga loppet tämmeligen hastig – dass hela langd är 29½ mil. – Ständer hwilkas grund vid strida är af sten och i öfriga ställen af gyttje, äro uppifrän till Tapastoby mera läga, män derifrån nerät blifva de högre och brantare, i symmarket vid spak vatten. Lokalen deromkring är skolsig. Åbackarne äro torna länder, med undantag af här och der befintelig obetydlig mosse – Elsven går upp Eriksmåsso tiden, och fryser till i början och medio af November – De mindre elfvarne skjuta tidigare och så medelst fortskynda flodem som påstor 1½ a 2 veckor – djupleken är då i spakvatten 9 a 10 alnar och han ofverstiger sina breddar till en betydlig vidd, min har inga andra påfoljder, än att Åkrar vätes, och en och annan hölada samt gärden bortföres eller förderfvas, emedan några inrättninger vid elfven icke finnasanbragta.

Båtar äro vanligen af tre bördings storlek, och bära hågst 100 lispund. Gångbara priset å arbetskarla lega är 1 rubel (oder pastor sagr 1 riksdaler, wenn er kost sich selbst bringt sonst ein halben riks – Nährungmittel sind hier theuer

1 lispund rog 2 riksdal 1 ~ korn 1 riks ~ salt 1 riks ~ saltfisk 1 riks

1 lispund frischen fisch 32 skill ~ friss sik 32 skill ~ talg 6 riks ~ bütter 5½ riks ~ thär 24 skilling 1 kanne brantvein 2 riksd.

5 kanne brantvein ist erlaubt zu brennen wenn in ein hof 3 Mann sind – sind 6 Mann so haben sie 10 ka. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-264

Jerisjärvi är nästan och hållen omgifven af ett högt berg Pallas tunturi kalladt, af hvilket träsk ena hälften hör tilt Muonioniska, och andra till Kittilä och utgör 3 langd 1½ m i sin störska bredd ¾ mil samt i medeltat är 2 fammar djup, med sten gyttja, och ler botten. Fiske fånget den är godt, och fås mest sik gäddar och Aborre – 9 Ounasjoki är fiske fånget däligt.

Kittilä den 31 August 1839.

Stenhag

Elfvarnes första flöjdarde sker kring medio Maj. – Det andra i slutet af Janii, förorsakad af fjellnäs lässnande och tjelen upstinande från måssor och kärr – dassutom flöjde elfvarne flere gångor om Sommaren då starkt regn inu träffa uti fjelltarne ända till 3 alnar ifrån vanliga höjden – de hafva ej andra påföljder än att långlänta ängar betöckes med vatten höstackar bortskämnes af väta och hö såtor fortföres af floden, om sådan inträffas på bergnitiden samt spangvägarne under den tid då flöder påstår ej kunna begagnas.

Fisket uti dessa elfva äro färdeles dåliga – härrörande till det mesta deraf, att Elfmynnen äro alldeles tillstång|da, såväl de som lemna sitt watten till Mornige, sam och | de som hafva sitt utlipp till botniska vicken.

Vallenius Kronvogd

Kasvo Timo tietäjälle

koti kasvo Koltunnalla (talon nimi)

pieksi pellon pehmiäksi

Sepä kasvattaa karkiohve (kartoffel)

Siitä poiitan potakoita

panoo sitta maahautaan

kulettaa ne kuoppahan

Okki (timon akka) kuopalle menee

pikku sekkisen keralla

Oi on Timo ukkoseni MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-265

Jo on vietu potakat

Jo on katotut karkiohvet

Timo varsin vastoa

Ole akka äänetäs

Mähän tyttö mäitämät

Timo propuiesi potakoit

Katso karkiohvet

kivi rikkua ripsuttoa

Kivi czärkkää czärkyttää

Seisoo seinän vierilöysä

Aina ikkunoissa katsuvo

Syäh protnat potakrita

Kanaliat kanali karkiohveita.

Oleksandrall on oiva vaimo

(Vasilius) Vasselilla vaimo kaunis

Ulassin on mies utala

Jehrimä mies viekas

Laitan Toprocsut Troskema

Mihkoset mieron petti

Ulassin mies utala

Jehrimä mies viekas

Aletaan ajoa valahan

Akkoja aivan ankarasti

Trohkema noin puhuu

Ei ole syöty potakoita

Kanaliat karkiohveita

Oleksandra on oiva vaimo

Vassilan vaimo kaunis

Ei tule Toprocsu Trohkeman

Mihkosen mieron petti.

In Karelien geschrieben, darum die mischung von Russischen worten. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-266

Tuli palovasten

Tuli kulta nuhkumahan

Vesi vuoreksi välihin

Yliti ja alati.

Obs. Otetan märkä riepu (trafa) käteen ja kierretään huone joka palaa näin sanoen: –

Kun on tietämätön kipu ruumissa

Minä syön tästä syöjani

Puren tästa puriani

Karvalle isän kapean

– – emon kapean

päästä synty päästä päivä

Päästä taivahan Jumala

Kunsas kuun kulosta päästit

päästit päivän kalliosta

Miksis et minua päästä

kun an iho imenoraukan (ihmis parka)

Karva emon kapean

Emon tuoman ruumihista

kuun kukkeudeksi

Meri veden selkeydeski

Päästä synty päästä päivä

Isä poika pyhä henki

obs: kivu tuossa kiukkuhuinen

Paru tuossa pakkoinen

tekemissäsi pahoissa

Muinehissa murtehissa

luomihissa kyhkännöissä Obs. selkä tautia vasten. Nostetan huonehen nurka, vasemalla olka päällä, ja sanotaan kivu tuossa etz.

Konsti että panna lehmät yhteen ja tulla kotian Ensisten pitää otta 3^sta kohti karvoja ja joka kynnösta ja sarvesta itte kustakin kohasta kaikkia joka lehmästä ja pikkusen suoMTA KIK Történelem Földl. 4r-25-267loja käteensä, sitten pitää kolmasti myötä päivän ja kahesti vasta päivän kiertää lehmiä kaikkien niiten kalujin kanssa, ja sitten panna net suolat, kellokkaan suuhun ja karvat korviin sanotaan pannessa:

Hui! Hui! hajalle kaikki

vedä koukkulla kotiin!

von Liljeblad meistens in Hyrynsalmi geschrieben.

Nuotalla Ollessa

Meren kultanen Kuningas

Meren ahti armollinen

Uittahos kalanen karja

Kalasesta kaltiosta

Viljusesta poukamasta.

Meren kultanen Kuningas repet.

Tule paian muutannalle

Si anna rytinen paita

Mi annan liina paian

Tule nuotan nostimille

Sata Laudan laskimille.

Meren kultanen kuningas repet.

Muien aivoen alatsi

Muien siimojen sivutse.

Meren kultanen kuningas rept

Tule tänne tarvitahan

Usiammin tarvitahan –

Kaka tuatta ilke kauko

Veli itke verkkotuutta

Kolmasi osan kovuutta

Ahti aitan pieneyyttä.

es soll nicht vollständig sein. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-268

Muonionsika Socken och Enontekis Lappmark.

Landet lägt fullt af stora sancka myror och smärre im fjöar sammanbundne af sinå skogbewäxta kullar och höjder, vandwändbara till mötesplatjer för trupper; byalagen äro öfra och nedra Muonioniska byar, utmed stranden af Muonio Elf med 12 Aboar hvardera byn på 10 verst afstand ifrån hvarandra, dit provideringen om sommaren ej kan forkas på större farnkostet an till 51-60 lisp. som stäkas på 300 verst ifrån torneå stad, för öfrigt är districktet glest bebyggd på 10, 15 20 30 – 40 verst emellan hvarje kvija dit man ej kan forsla något om sommaren, på amal sätt, än genom bärming af menniskjor.

Tarbara flöjder. äro köngämä och lähtäs Elfvar, som börfas den förrod ifrån kilpisjärvi, och den sednare ifrån springkällor på norskä sidan om ricksgränsen och sam manstöter där Muonio Elf (Monta joki kommer i en punkt tillsammas) tager sin början vid Gamla Enontekis kyrkogärd, kvilken sedan utgör Riksgränsen och utlöper genom Torneå elf vid reuto i hafvet, dessa vatta srog utgör i längd 351 werst inom distriktet, kvilken strälka utgöras af 145 verst strida forssar 205 verst spackare vatten. – Dessa Elfvars vanliga djuplek är ifrån 6 till 10 fot – på stridare ställen 4 till 6 fot. Botten ba stär af Sandklapper och sten i forssarne. Stränderne äro dels skokige beväxte med tall och björk, med stenige branter, dels lopa den igenom ängar med 4 till 6 fots höga mulldt bräddar som ofta söndras af isgång och förorsakar nya uppgrundningar.

Elfvarne öppna sig i medjel af Maj och tillfryska Islutet af October. Isen går af elfven, vanligen emellan den 10 och 18 Maj då floden börjar och stiger till 10 a 12 fot öfver vanlig höjd, samt rälker vanligen 8 a 14 dagar, den andra inträffer den 16-20 Juni när snö smälter af fjällen; och dessutam stiger floden vid starkt regn och snöfall i fjälltrackterne. – Längs dessa Elfvar finnes inga quarnar. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-269

Inom Muonioniska socken och Enontekis Lappmark försammling i Lappmarks häradet af Uleaborgs Län, börsar båtfärden längs dessa elfvar på 300 verst sträckning i början af Juki och fortfar till October i vanligen med 3 bördige båtar som äro hembyggde nedförer till 120 lisp. och oppföre hälften därimot ärligen exporten ifrån Distriktet år circa Rubel Banco

150 tunnor tjära a 6 rubel 900

1500 lisp. Smör a 6 rubel 9000

200 stück kalfskinnråa a 40 kop 80

300 lisp Renkött a 1 rubel 20 ko. 360

700 lisp. hornlim a 5 rubel 3500

400 lisp rehhudar a 2 rubel 800

14640

Vonliger inporten circa Rubel

400 lisp Råg och korn mjöl a 180 kop 7200

75 tunnor spanmål af Kronans förräder till fattstäld pris 1012 75 kop

75 tunnor spanmål från andra orter 1350

110 tunnor salt a Fr. 20 kop. 792

75 lisp hampa a 6 rubel 450

30 lisp lin a 7 rube 20 kop. 216

150 lisp. tobaksbläder a 6 rubel 900

600 kannor bränvin a 1 rubel 50 ko 900

speierier och färgstofter 350

läder eller skoämme circa 200

stångjärn och spik till ett wärde 300

Således behallning af exportsammen 969, 25

14740

Med den lilla export behållningen skall alla mera till Krönen, Präster och andra som föga räckär till i ditta hord Climatet där spanmål så sallan hinner blifva färdig, och MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-270 som åckerbrucket ej varit uppemuntrande har allmogen inom detta Districkt uke vant sig vid. slösder utän tyvärr uppehällit sig med skoijeri och oloflig Landthandel, så att här finnes få som kunna handtera sin yxa så mycket, attde så sina små parkoster till samman som förflas medelst rodd stakning och dragning upp och nedföre forssarne. Varutransporter sker och förnämligast om wintern med häster och Renar till och ifrån Torneo stad och Norra deln af Norrige.

Anmärkswärd är att fiskerierne i floder och forssarne inom detta districkt är så litet gifvande att de alls icke begagnas – utan endast insjöar och träsk förnämligast Sik gädda och Löijor och andra smärre siskforter, endast till nädtorsten.

Muonio Elf faller åt söder vid Lappefors i Torneå elf. Insjöar och träsk finnes till antal 53 benämde utom en mangd vatten gropar och flador ikärr och myror – es folgt die benännung der seen.

von Ländsman Lilja

I Kemiträsk Ländsmans districkt tillstånd under År 1839.

Skörden utföll sistlidne sommar efter änskan och såval råg som korn afkstningen war gifvande, ungefärliga korntalet erhölls af höst kring fjortonde och vårsäde Sjette kornet; inga andra krydgards växter odlas af allmogen än Potäter och rofvor; inga skogsprodukter finnes till boskapens utfordrande har starr – och härdvals hö, samt något löf jemte renmåssa blifvit begagnad;

Folket i allmärket är fromsint och mera jedeht, och är inga andra synnerliga laster rädande än någon follenhet för sterkas drycker, smat i Lappska delen af districktet har åtskilliga rentjufnader blifvit föröfvade. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-271

Vid tinghuset finnes ett fånghus bestående af ett större och tvenne mindre rum för häktade personer, vaktbetjeningen utgöres af en dortill antagen fångforare och vårdare, mer om störne antal arrestanter äro fängstade, presterar Socknen nödig vakt, allmanna lugnet och ordning har under årets lop icke dit minsta vatit stördted.

Anläggning af en ny Landsvag är föreflagen ifrån denne sockens moder kyrka till Rovaniemi, hvarpå arbete börjades år 1834 och år deras nu planeradt ungeförligen 3 1/3 mil, inga färjor eller vägar finnes hvilke innovånarenne åro ålagde underhålla.

Innevånarene i detta districkt, hafva i sednare tider med färdeles net förblattradt och förökat såväl sitt Åckerbruck sam boskapskötsel, i allmänhet visa de sig angelagna om att äga ett större antal ko kreatur, hvilken industrie gren synes vara för dem ganska lonande, emedan de derigenom erhålla ett större parti smör årligen, hvilke as dem transporteras och afyttras i Torneå stad samt å höst marknaden i kemi socken: äfven äga många af innevånarene ren kreatur. Fårskötseln idkas till ten mindre del men ingen biskötsel finnes – Inga förutvarende manufreturer fabriker ock bruck ej eller nya anlägningar finnas å orten.

Inga altmänna eller enskilte Elementar Läroverk finnes inom Districktet, utan föraldvarne fjelsva lemna åt sinbarn den första undervissningen i boklasningen och kristedom, flere begagna i församlingarne befintlige aldre kunnige personer, såsom biträden vid deras barns undervissning.

Numera aflidne Bondefaren Johan Olofson Kirja har under året uppstüht i skogen uti jorden nedgräsda och undangömda insatte i en nafver ask nu för tiden icke bruckliga 2^ne armband 1 halsked 1 vigtshål och ett parti okändt mindre Silfvermynt.

Kemiträsk den 6 Juli 1840 A Planting MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-272

Berättelse angående Socknens tillstånd under År 1839.

Emellan Socken gränferne emst Kemiträsk i N. O. och emot Kem Socken i S. V. är en wäg till en längd af eirea 9 mit till anläggning föreflagen derå arbetet började år 1834 – På Kronans bekostnad är af vägen ifrån Rovaniemi kyski uppförd emot Kemiträsk Socken circa 2½ mil upphaggen och planerat; deraf omkring 1¾ mil fylld och försedd med 4 broar. Fedan År 1838 är intet arbete å derma väg nedlagt. – Wägen emot Kemi Sockens gräns circa 4¼ mil är af Sockens innevånare på deras egen bekostna uppbruten och till det mesta planerad, men sacknar ärme till större delen fyllming, äfversom 6 större broar. –

Inga färjor ära anlagde ämma inom denne Socken. Utom siesen veg hafva Rovaniemis inne vånare af gam malt en väga andel inom Kemi Socken af circa 1 1/8 mil. hoilken vägs underhällande är för dem mycket betungande då de aflägsnast boende hafva 18 mil ifrån sine hemort till sina väga lotten.

Sedligheten är mera i till än aftagande – hufvud böjelse är lösaktighet.

Årsväxten har vart ganska god – korntalet beräcknas af vår utsadet til 4^je ä 5^te och af, höstsåde till 8^de a 9^de – Nästan allm ant odlas också potates.

Allmänna välgörenhets anstalter finnas här tantum de vanliga fattig Rotorne i Socken. –

Ett barn förvillats i skogen och där omkommit

Rovaniemi den 8 Juli 1840 Bouchtz